Arbetsmyran

Det var lite motvilligt men gick ändå förvånansvärt bra att ta

sig ur sängen för att gå sig till jobbet i morse.. Backen upp

till Berget var längre än vanligt och det kändes som om det 

var väldigt länge sedan jag var där, det händer mycket på en 

vecka! Det blir mer och mer spännande att se hur kroppen

reagerar för varje dag som går. Visst är jag tröttare men jag 

är inte redo för att stämpla ut och vänta hemma riktigt än..

Mitt drömscenario är att jag ska kunna jobba fram tills första 
veckan i september är slut, även om jag egentligen tror att

bebben kommit ut innan dess.. Men ska man gå på beräknad födsel

så har jag ju en hel vecka eller mer att ta igen mig om jag 

slutar då - och hellre att gå och vänta på jobbet än att sitta

hemma och rulla tummarna och bara vänta.. Men vi får se vad 

kroppen säger helt enkelt! I mitt huvud kan jag ju allt..