Pingarnz

För två veckor sedan ungefär, på Beccas kalas närmare bestämt

kläcktes idén att vi i släkten skulle skramla ihop ett lag

till Grytgölsstafetten. Så det gjorde vi! Och jag var såklart
otroligt entusiastisk och tyckte det var jätteroligt eftersom
jag var väldigt säker på att jag själv skulle slippa ta någon
sträcka.. Lagnamnet var givet, det fick bli Pingarnz efter 
morfar. Och sagt och gjort - kusiner, pappor, ingifta 
släktisar, pojk- och flickvänner listades upp och sträckorna 
delades ut. Några tränade plikttroget medan vissa andra tog det 
hela lite mer med ro.. Oavsett vilket var nog alla ändå ganska 
pirriga när vi samlades hos mamma & pappa strax innan start 
i lördags.. Vad var det vi hade gett oss in på egentligen?
Vad som följde var väl någon slags chockliknande häpnad/lycka 
för det gick ju riktigt bra - för alla! Skyttet, paddlingen 
(där Rickard var med), cyklingen, simningen, löpningarna..
Allt gick ju bra! Långt över förväntan! Det slutade med
att Pingarnz kom över mållinjen på tredje plats (av tolv) 
och kammade hem guldet i motionsklassen! Det var ett väldigt 
stolt, glatt och förvånat gäng som tog emot sina medaljer.
Måste väl ändå medge att vi har en överlag ganska vältränad 
släkt men så här bra trodde vi väl inte att det skulle gå 
när vi skämtade om att vara med för två veckor sedan..
Kanske har vi startat en ny släkttradition, vi får väl se!
Och även om jag inte gjort ett endaste dugg för att ta åt 
mig någon som helst ära är jag i alla fall ett väldigt
stolt fan av vår släkt. Vilken härlig grej det blev!